Amo HK 2020-2021

Text: Roddy Nilsson
 

Framgången föregående säsong med en ytterst stark avslutning på seriespelet och kvalplats till Handbollsligan gav inspiration inför den nya säsongen. Fem ytterst kompetenta nyförvärv hade tillkommit: rutinerade M6:an Johan Jonsson från Hallby, H6/H9:an Eric Sääf från Skövde, H9:an Victor Grevstad-Johansson från IFK Karlskrona, V9:an Evon Mohlin från Kristianstad samt målvakten Jesper Forsberg från Skånela. Största tappet var H9:an Niklas Andreasson som efter flera framgångsrika säsonger lämnade laget och flyttade tillbaka till Stockholm och spel i seriekonkurrenten Hammarby. Laget leddes liksom förra säsongen av Stocken och Tomas Lundberg.

Hela handbollssverige hoppades nu på en riktig säsong och på att Covid 19-pandemin som gjorde att föregående säsong fick avslutas i förtid snart skulle vara över. Träningen på försäsongen liksom träningsmatcherna gick såtillvida bra. De många nya spelarna som skulle spelas in och det tuffa motståndet – Amo mötte bland annat tre Handbollsligalag på försäsongen – medförde ojämnt spel och flera förluster. Bästa träningsmatchen var prestigemötet mot Hammarby som slutade oavgjort med mersmak för Amo. Resultaten var dock av underordnad betydelse.

Amo startade seriespelet med två klara segrar mot Kärra och Vinslöv. I tredje matchen borta mot Lindesberg var det inte mycket som stämde men Amo lyckades få oavgjort efter att Evon Mohlin på ett minnesvärt sätt kvitterat på frikast efter slutsignalen. Påföljande match var mötet mot sydostrivalen HIF Karlskrona. Efter en jämn första halvlek nötte Amo ner ett tröttnande motståndarlag och rann ifrån till en klar seger med 27–22. När storskytten Mark Pedersen togs hårt blev istället Evon bäste målskytt med sju mål. Också de följande två matcherna – mot AIK och Tyresö – slutade med tämligen enkla segrar innan man åkte på en tung förlust borta mot Skånela trots att Amo ledde matchen klart fram till de sista tio minuterna.

Veckan efter drabbades en stor del av laget av Covid-19 och man tvingades pausa seriespelet i tre veckor. Ett långt ifrån återhämtat Amo tvingades då till match mot Västerås. Efter en mycket blek insats där det tydligt märktes att många av spelarna långt ifrån hade återhämtat sig, blev det förlust med fem mål. Följande match mot Torslanda blev en tämligen enkel seger innan det var dags för toppmöte mot starka Kungälv. I en tuff match med många utvisningar – bland annat fick Kasper Jansson rött kort efter en kvarts spel – vann Amo komfortabelt med sju mål. I returmötet några dagar senare kom årets tyngsta förlust för Amo. Efter att ha tagit upp ett stort underläge i första halvlek ledde Amo med tio minuter kvar med fem mål. Slarv och ett par tveksamma utvisningar hos Amo gjorde att Kungälv kunde gå ifatt och förbi. Med några sekunder kvar hade dock Oliver Olsson chansen att kvittera från kanten då tidtagaren blåser av matchen. Naturligtvis var det upprörda känslor hos Amo som menade sig blivit bestulna på en klar målchans. När sedan Amo fick tillbaka bollen var chansen givetvis borta då Kungälv hunnit organisera om sig. Amo lämnade efter matchen in protest men denna avslogs.

Inte bästa uppladdning inför nästkommande match som var mötet med serieledaren Hammarby på hemmaplan. Matchen blev ryckig och nervig och Amo körde ofta fast mot Hammarbys offensiva försvarsspel med påföljande kontring som följd. Även om Amo kämpade på bra var man när tio minuter återstod i underläge med fyra mål. Under de sista minuterna kom Amo närmare och närmare och med tio sekunder kvar kvitterade Eric Sääf till 24–24. På de sista sekunderna hann Hammarby få till ytterligare ett anfall och med en sekund kvar fick laget en något tveksam straff. Jesper Forsberg emellertid hjälte genom att rädda Gustaf Davidssons straff. Jesper visade sig under säsongen vara en riktig straffspecialist. Bland annat räddade han fem straffar i matchen mot Karlskrona på hemmaplan. I en riktig holmgång var Mattias Mark Pedersen bäste målskytt med tio mål. Smolk i glädjebägaren var att Evon Mohlin skadade axeln på ett sätt som gjorde att säsongen var över för hans del.

När seriespelet återupptogs efter jul- och nyårshelgen hade olika omständigheter gjort att Amo fick börja med fyra bortamatcher, först mot Smålandskonkurrenten och förmodligen Amos ”mesta motståndare” överhuvudtaget genom åren, Anderstorp. Under uppehållet hade ytterligare Covid-19-fall decimerat laget. För att förstärka på nio meter hade Amo nu lånat in unge lovande Teodor Claesson från Sävehof och tunge skytten Oliver Löfvenius från Hallby. Amo gjorde en mycket stark insats och gav inte Anderstorp någon chans. I halvtid ledde Amo med hela 18–9 och även om Anderstorp fick putsa till siffrorna i slutet var det aldrig någon fara för segern. Löfvenius gjorde en stark debut med sex mål och även Claesson visade prov på moget spel.

Efter en knapp bortaseger mot svårspelade Västerås var så dags för seriefinal mot Hammarby borta. En seger för Amo skulle innebära att man var hack i häl på serieledarna. Tyvärr blev inte matchen vad Amo hoppats på då mycket gick emot och Amo var efteråt långt ifrån nöjda med domarinsatsen. Redan före matchen hade lånet Löfvenius skadat sig och kunde bara spela sporadiskt. När sedan Amo efter en dålig start jobbat sig upp till underläge med bara ett mål fick Mattias Mark Pedersen ett tveksamt rött kort och matchstraff. Amo kämpade dock tappert och hade med några minuter kvar alltjämt chansen innan Hammarby i slutet rann ifrån. Särskilt Kasper Jansson ska nämnas för en stark insats. Även i nästa match, borta mot Torslanda blev det förlust för ett kraftigt decimerat Amo. Förlusten kändes onödig då Amo ledde klart fram till de sista minuterna innan Torslanda gick förbi och vann med 33–32.

Nästa match gick dock bättre och arga konkurrenten Skånela slogs tillbaka klart. En bidragande orsak var att Amo nu fått in Kärras storskytt Ystadbördige Simon Källström i laget. Enligt planerna skulle Källström anslutit till laget först nästkommande säsong men skade- och sjukdomsläget i Amo gjorde att värvningen tidigarelades. Tillsammans med ständige målskytten Mattias Mark Pedersen gjorde Källström 19 av Amo:s 32 mål. Efter ytterligare två klara segrar mot Tyresö och AIK – i den senare matchen gjorde Mattias Mark Pedersen 15 mål (!) – var det dags för prestigemötet mot HIF Karlskrona på bortaplan. Tyvärr satte Covid-19-pandemin stopp för vad som skulle varit en riktig publikmatch. Tillsammans gjorde dock klubbarna en ambitiös mediesatsning med kringreportage, studiosnack och live-streaming. Matchen blev jämn. Amo inledde bäst och ledde efter en kvart med fyra mål innan Karlskrona efter en time-out tog tillbaka initiativet. I halvtid var ställningen 14 lika. Efter pausen var Karlskrona mestadels i förarsätet och ledde i mitten på halvleken med fyra mål. Amo segade sig ifatt och med nio minuter kvar stod det 24–24. Under de sista minuterna var Karlskrona starkast och matchen avgjordes när Amo ett par minuter missade ett friläge. Slutresultatet skrevs till 29–26.

Inför avslutningen av serien var läget att Hammarby i praktiken var klara seriesegrare medan Amo, Kungälv och Karlskrona slogs om platserna bakom och om vilka motståndarna i kvalet till Handbollsligan skulle bli. Amo avslutade med fem segrar vilket resulterade i en tredjeplats. Efter en nervös och Covid-19-påverkad avslutning såväl i Allsvenskans toppskikt som i Handbollsligans nedre regioner stod det klart att Amo:s kvalmotståndare skulle bli anrika Redbergslid. Redbergslid var knappast önskemotståndaren då laget efter byte på tränarposten spelat betydligt bättre under vårsäsongen. Ändå kände man sig i Amolägret inte slagna på förhand. Matchserien kom i mycket att likna mötena mot Hammarby när Amo kvalade till Handbollsligan 2016–17. Den största skillnaden var naturligtvis frånvaron av publik, något som förmodligen Amo mest var lidande av. I första matchen, som spelades i Amo Kabelhallen, tog Redbergslid greppet direkt och utnyttjade minsta misstag hos Amo. Amo kom egentligen aldrig in i matchen och slutresultatet skrevs till 23–30. Matchens dominerande spelare var Växjöbördige Elliott Stenmalm som gjorde 12 av Redbergslids mål. När Amo veckan därpå reste upp till Göteborg var man betydligt mer förberedd på vad som väntade. Den här gången var Amo på ett helt annat sätt med i matchen från början. I halvtid var ställningen 15–13 till hemmalaget. I inledningen av andra halvlek gick Redbergslid ifrån och ledde ett tag med sju mål. Några räddningar från Amo:s målvakter följt av kontringar gjorde att Amo med drygt tio minuter kvar var uppe i 25 lika. Under de sista minuterna var ändå Redbergslid kallast och slutresultatet blev 34–30. Fyra dagar senare var det dags för ny match i Göteborg. När Redbergslid också den här gången tidigt tog greppet om matchen och sakta men säkert gick ifrån till paussiffrorna 16–10 blev andra halvlek en transportsträcka fram till 30–23. Det kunde konstateras att Redbergslid den här gången var numret för stort för Amo. Därmed var drömmen om Handbollsligan krossad för den här gången.

Amo måste ändå, tanke på alla sjukdomar och skador som laget drabbades av, vara nöjda med säsongen som helhet. Mattias Mark Pedersen gjorde en fantastisk säsong och vann skytteligan för hela Allsvenskan. Andra starka insatser gjordes av Eric Sääf och nye målvakten Jesper Forsberg. Bakåt slet Kasper Jansson och Johan Jonsson föredömligt. Till sist bör också Filip Petersson och Philip Otterberg nämnas. Ingen av dem fick särskilt mycket speltid föregående säsong men gjorde nu båda en rad habila insatser.